Andra RFLL Norrbotten workshop!

Under den andra Regional Futures Literacy Labs (RFLLs) workshop i Norrbotten delade deltagarna sina förväntningar och önskemål om en hållbar omvandling av regionen. Under djupgående gruppdiskussioner utforskade deltagarna både trolig framtid (vad de tror kommer förmodligen att hända) och önskad framtid (vad de tror kommer att hända). Dessa diskussioner resulterade i en gemensam vision för en mer hållbar och motståndskraftig Norrbottensregion. Projektet involverade lokala myndigheter, civilsamhällets organisationer, utbildningsinstitutioner, hälso- och sjukvårdstjänster och företagsledare.

Utgående från nyckelteman som identifierades under de första workshoparna fokuserade diskussionerna på det civila samhällets föränderliga roll, befolkningstillväxt, regional attraktionskraft, ekonomisk diversifiering, miljöansvar inom industrin och betydelsen av småföretag. På grundval av detta utvecklade deltagarna en serie berättelser för framtiden.

Förändring av demografisk dynamik, miljö och ekonomi

En möjlig framtidsvision målar upp en dyster bild av demografiska förändringar. Emigration och en åldrande befolkning väcker akuta frågor om Norrbottens långsiktiga ekonomiska bärkraft och sociala stabilitet. Ett annat scenario visar dock ett annat perspektiv: migration relaterad till klimatförändringar tar med sig nya invånare från södra Europa. Denna tillströmning kan berika kulturväven, men den skapar också utmaningar när det gäller integration och resurshushållning. Medan båda scenarierna förutsätter oundvikliga demografiska förändringar, fokuserar det ena på förlust och det andra pekar på möjligheter till förnyelse genom mångfald och kulturella integrationsprogram.

Istället för att ge efter för befolkningsminskningen fokuserar den föredragna visionen på återfödelse och möjligheter. Strategier som utveckling av förnybara energikällor och cirkulär ekonomi ses som hävstång för hållbar tillväxt. Denna framtid svarar på ekonomiska farhågor om sannolika scenarier och visar att med proaktiv handling och kreativitet kan utmaningar omvandlas till motståndskraft.

En annan möjlig framtidsvision belyser den känsliga balansen mellan kulturarv och ekonomisk utveckling. Det samiska samhället möter ständigt hot mot sin traditionella livsstil från skogsbruk, gruvdrift och allmänna miljöförändringar. Dessa utmaningar förvärras ytterligare av klimatförändringarna, som stör de lokala ekosystemens funktion. Samhällen måste ändra sina miljö- och jordbruksmetoder för att förbli hållbara.

Visioner för sjukvården

Hälsa och välmående var centralt i norrbottningarnas framtidsvision. Även om både rimliga och önskvärda framtidsvisioner erkänner teknikens växande roll inom hälso- och sjukvården, skiljer de sig åt i sina synsätt på rättvisa, tillgång och samhällsbehov.

Inom en snar framtid kommer sjukvården att omvandlas av artificiell intelligens och automatisering för att förbättra serviceleveransen i underbetjänade områden. Tillgängligheten är dock fortfarande ojämn och det strukturella trycket kvarstår, särskilt på landsbygden. Tvärtom innebär den önskade framtiden en mer decentraliserad och samhällsorienterad sjukvård. Med stöd av digitala tjänster för lokala vårdcentraler sjukvården närmare samhället, minskar reseavstånden och bygger förtroende. Etiska farhågor kring denna teknik är förståeliga, vilket uppmuntrar ett försiktigt, värderingsbaserat tillvägagångssätt.

En annan populär historia rör frågan om välbefinnande på arbetsplatsen. Denna framtid placerar hållbarhet i hjärtat av arbetsplatsen och skapar en säker och stödjande miljö som speglar en kulturell förändring mot hälsa, säkerhet och livskvalitet.

Samarbete på olika nivåer

Visionerna för Norrbottens framtid visar på en stark önskan om mer samarbete – inom samhällen, över generationer och över gränser. Både rimliga och önskvärda framtider erkänner det växande behovet av samarbete inför demografiska förändringar, ekonomiskt tryck och globala förändringar. De skiljer sig dock åt i omfattning, ton och tillvägagångssätt.

I framtiden kommer samarbete sannolikt att bli vanligare som svar på externa utmaningar. Lokala myndigheter kämpar för att anpassa sig till demografiska förändringar, politiska förändringar och förvärv av stora markområden. Detta väcker oro för transparens och representation. Samtidigt blir det gränsöverskridande samarbetet med grannländer som Finland och Norge allt viktigare. Detta speglar trenden mot transnationell problemlösning genom utveckling av regionala identiteter och ekonomiska kopplingar.

De föredragna modellerna för framtiden förutsätter i sin tur att samarbetet kommer att vara en lokalt förankrad och till stor del deltagande process. Styrningen är decentraliserad, vilket ger samhällen möjlighet att fatta beslut som påverkar deras liv. Lokalsamhällenas röst värderas och förvaltningsstrukturer betonar transparens, integritet och lyhördhet.

Gemenskapen håller på att bli en viktig faktor som påverkar hållbar utveckling. I den föredragna visionen om samverkande samhällen, trivs stadsdelar och byar av ömsesidigt stöd, dela kompetens och skapa gemensamma utrymmen som trädgårdar, kök och fordon. Att leva tillsammans över generationer kommer att vara en hörnsten i denna framtid, vilket främjar anknytning, stabilitet och omsorg.

I framtiden kommer också utbildningssystem som främjar internationellt samarbete på global nivå att vara önskvärda. Artificiell intelligens stöder livslångt lärande och innovation, förbinder elever över hela världen och främjar utvecklingen av globalt medborgarskap och delat ansvar.

Upptäck hur diskussioner i Workshop 2 påverkar de slutliga policyutkasten i Workshop 3. Här fokuserar deltagarna på förslagen och deras inverkan och ser till att de överensstämmer med gemenskapens mål.