top of page

Diskuterar regionala framtida läskunnighetslaboratorier med Riel Miller

I början av DUST-projektet var idéer om hur vi kan implementera våra metoder effektivt och känsligt ett stort fokus. Att etablera Regional Futures Literacy Labs (RFLL) är en viktig aktivitet inom DUST, där vi fokuserar på det proaktiva och strategiska engagemanget från de minst engagerade samhällena i fyra av våra fallstudieregioner. Principen är att genom samskapande och experimenterande aktiviteter kommer RFLLs att göra det möjligt för medborgare att identifiera och föreställa sig alternativa framtidsscenarier i den rättvisa övergångsprocessen, vilket ger dem möjlighet att arbeta mot hållbara framtider som fungerar för dem. Riel Miller är tidigare chef för Futures Literacy vid UNESCO Paris och en pionjär inom teorin och praktiken för att använda framtidsvisioner för att inspirera till social förändring. Han är för närvarande senior fellow vid University of New Brunswick, University of Stavanger och École des Ponts Business School, med många års erfarenhet av att främja processer för att förstå framtidens egenskaper och roll. Som en pionjär inom RFLL-processen är Riel Millers kunskap av stort värde för DUST-projektet. Under samtalet diskuterade vi RFLL-metoden i DUST, och vi utnyttjade Millers erfarenheter och expertis för att identifiera viktiga överväganden för dess utplacering. Läs vidare för att lära dig mer om dessa.


Design och beslutsfattande beror på vem som är i rummet

Det är viktigt att se design- och beslutsprocesser som samtal, där flera former av kunskap går samman för att göra samhällsförändringar. Ofta förlitar sig dessa former av kunskap på traditionella och välbekanta processer av progression, som kan göra antaganden eller utesluta vissa personer från samtalet. Genom att fortsätta processer av det välbekanta utmanas beslutsfattare sällan att betrakta en framtid som skiljer sig från sin egen vision, och medborgarna köper in sig på konventionella berättelser som verkar säkra och trygga. Arbete som Riel Millers och DUST-projektet utmanar denna konvention, och hävdar att inklusivitet är av stor betydelse för att inspirera till en samhällelig förändring som är enhetlig och där olika former av kunskap bidrar till att skapa nya framtider. Men att ändra konvention är en enorm uppgift. Ett sätt att bredda vem som är i rummet är att betrakta ett flertal framtider, designade och ägda av många olika samhällen som en drivkraft för förändring. För att göra detta måste vi dock inspirera de som lämnats utanför samtalen att föreställa sig nya förändringsscenarier.


Perception är inget val

Under loppet av Riel Millers karriär har han sett hur beslutsprocesser ofta ser uppfattning och val som samma. Politiken anpassar sig efter vad som är synligt. Det som syns är det som görs. Men perception är inget val, och det osynliga lämnas ofta utanför beslutsfattandet. I verkligheten måste vi titta djupare än vad som är omedelbart tillgängligt för oss och förbli öppna för de mindre hörda rösterna. Dessa röster kan vid en första anblick verka mindre, men innehåller ofta en tyst kraft som skulle kunna revolutionera konventionella samtal och ge alternativa vägar framåt, bortom vad som kan tyckas vara möjligt. Uppgiften att reda ut uppfattning och val är livsviktig och ändå komplex. Att utmana konventionen är att be människor att ta chanser och gå ut ur sina bekvämlighetszoner. Men vad som kan uppstå från denna process, där vi istället för att fråga vad som är troligt frågar vad som är möjligt, skulle kunna resultera i ljusare och mer inkluderande framtider för alla.


Future Literacy är en process

För att utmana våra samhällen att föreställa sig alternativa framtider och skapa nya politiska scenarier måste vi bygga framtidens läskunnighet. Detta innebär att stödja individer och samhällen i deras fantasi om något nytt, genom att främja kollektiv intelligens. Detta sätt att tänka är ofta ett stort steg för många människor. Den utmanar berättelser som har funnits i åratal, där vissa kan känna sig rädda för att föreställa sig olika framtider efter år av ett dominerande perspektiv. Det är en process där resultatet är okänt och där olika sätt att veta kan dyka upp. Men arbetet av Riel Miller och de likadana har visat att fantasi kan stärka representation och skapa enorm social fart. Som forskare och praktiker kräver det också ett annat tänkesätt av oss. Inte en där vi strävar efter lösningar, utan en där processen för framtida läskunnighet stödjer nya former av ägande och autenticitet, där det handlar om människorna och deras övergång.


Att närma sig läskunnighet innebär att vara öppen för idéer om kapacitet

Idéer om imaginärer, framtider och nya möjligheter kan för vissa verka ogrundade. Det är dock viktigt att inse att framtidsvisioner kan fungera som kraftfulla katalysatorer för handlingar i nuet. Att bjuda in människor att tänka på framtiden och vad de kanske vill se, kan skapa mycket verkliga samhälleliga åtgärder över en rad olika skalor. Till skillnad från andra former av deltagande empowerment går detta utöver att tillhandahålla grundläggande verktyg och metoder, och istället frågar man människor vad de kan och hur de kan rusta sig för att sträva efter en ljusare framtid. Det möjliggör olikhet och komplexitet som drivkrafter för förmåga och låter olika människor och samhällen känna igen deras unika potential. Detta innebär i sin tur att inse att visioner finns i olika skalor. Olika människor kan föreställa sig sin framtid på lokal, regional, nationell och internationell nivå. Det avgörande är att människor bara kan vara sig själva och den framtida läskunnighetsstrategin försöker erkänna och legitimera denna autenticitet.


Laboratorier är ett sätt att förstå förutseende system

Experiment med framtida läskunnighet och föregripande visioner är centrala i Riel Millers arbete, och nu försöker DUST-projektet använda dessa metoder i stor skala. Avgörande för framgången för detta är att behålla ett öppet sinne och vilja att förstå skillnader, autenticitet och kapacitet. En stor utmaning ligger i hur man förenar en process som måste anpassa sig till olika uttrycks- och samtalsformer i unika regioner. Kanske ligger nyckeln till detta i att se själva experimentet som replikerbart. Vi försöker dra nytta av erfarenheterna från experter som Riel Miller när det gäller att införa laboratorier, och förstår att formen och funktionen av dessa sannolikt kommer att skilja sig åt mellan våra fallstudieregioner och samhällen. Vi går in i de kommande åren med stor spänning inför vad vi kommer att lära oss. Följ DUST-projektet på våra sociala mediekanaler för att följa med oss ​​på denna resa!

bottom of page