Första RFLL-seminariet i Norrbotten

Vårt första Regional Futures Learning Laboratory (RFLL) i Norrbotten samlade olika röster för att utforska hur landsbygdssamhällen kan samarbeta mer effektivt om den gröna omställningen. Huvudtemat för seminariet var ”Nya sätt att samarbeta i den gröna omställningen i Norrbottens landsbygd”. Workshoparna hölls i tre separata grupper, vardera bestående av 12-15 deltagare. Nyckelfrågor för hållbar utveckling analyserades utifrån territoriellt kapital (ekonomiska, sociala, kulturella och miljömässiga resurser). Samtidigt övervägdes hur jämställdhetsfrågan skulle kunna införlivas i dessa verksamheter.

Entreprenörer och deras nätverk i den gröna omställningen

Ett av laboratoriets huvudämnen var lokala entreprenörers och affärsnätverks roll för att främja den gröna omvandlingen. Deltagarna lyfte fram den växande betydelsen av kvinnliga nätverk och andra samarbetsplattformar som främjar innovation och hållbar utveckling i landsbygdens affärsekosystem.

En viktig diskussionspunkt var övergången till hållbar affärspraxis, inklusive delning, leasing och utlåning av utrustning, snarare än att enbart fokusera på ägande. Förändringen i tänkesättet syns också i framväxten av second hand-butiker i städer som Boden och Luleå, vilket tyder på en förändring i konsumentbeteende och värderingar.

Lokala initiativ, som hundträningsföreningen, nämndes som exempel på hur samhällssatsningar kan främja en hållbar utveckling samtidigt som de stärker sociala band och ekonomisk utveckling.

Mål för befolkningstillväxt

Workshopdeltagarna var skeptiska till den långsiktiga hållbarheten av befolkningstillväxten och de faktiska fördelarna för lokalsamhällena. Det fanns oro över inflödet av utländskt kapital och stora företag vars vinster ofta strömmade in i regionen. Det fanns ett tydligt behov av större lokal, eller åtminstone nationell, ansvarsskyldighet, även om andra hävdade att anpassning till globaliseringen var oundviklig.

Under diskussionen togs också viktiga frågor om arbetsmarknaden upp: svårigheter att hitta kvalificerade specialister, särskilt inom den offentliga sektorn, där lönerna ofta är lägre än inom den privata sektorn. Till exempel kämpar skolor i Kiruna för att hitta lärare på grund av konkurrens från bättre betalda tjänster inom gruvsektorn.

Dessutom framhåller laboratoriet behovet av att säkerställa en skälig ersättning till utländska arbetstagare, så att alla som bidrar till utvecklingen av Norrbotten kan räkna med rättvisa förmåner.

The site of the first RFLL workshop in Norrbotten

Besked om grön omställning i Norrbotten

I många samhällen saknas fortfarande tydlig och transparent kommunikation om den gröna omställningen. Deltagarna efterlyste mer tillgänglig information för att säkerställa att alla, från ungdomar till seniorer, förstår målen och konsekvenserna av regionens föränderliga agenda för hållbar utveckling.

Det civila samhällets viktiga roll i denna process har lyfts fram, men på landsbygden råder det ofta brist på ungdomsaktiviteter och resurser för unga familjer. Detta påverkar inte bara livskvaliteten utan även migrationsbeslut och social sammanhållning. Frivilligledda initiativ är lovvärda, men de kan inte ersätta organiserat samhällsstöd. Diskussionerna fokuserade på balansen mellan samhällsengagemang och regeringens ansvar för att skapa levande och inkluderande samhällen.

Infrastruktur, utbildning och medborgardialog

För att främja ett fruktbart samarbete är utveckling av infrastrukturen avgörande. Deltagarna betonade upprepade gånger behovet av bättre transportförbindelser, särskilt järnväg och buss, för att säkerställa bättre förbindelser mellan landsbygdsområden och stadskärnor. Men höga byggkostnader och bankernas ovilja att finansiera projekt på landsbygden hindrar ofta utvecklingen. Detta skapar en ond cirkel av stagnation. Ett påstående sammanfattar det hela: vi kan inte bygga, det är för dyrt och ingen kan hyra det.

Att förbättra tillgången till utbildning har också identifierats som nyckeln till att attrahera en mer mångsidig befolkning. Engelsktalande skolor och förskolor, särskilt på platser som Boden, kan hjälpa internationella familjer att känna sig mer välkomna och integrerade.

Dialog mellan kommuner, medborgare, företag och civilsamhället har blivit en viktig strategi för hållbar utveckling. En delad förståelse och en samordnad handlingsplan är avgörande för att anpassa målen, allokera resurser och bygga förtroende i hela processen.

En vädjan om ett omfattande och brådskande svar

Det fanns en stark känsla av brådska i alla grupper. Deltagarna betonade behovet av ett holistiskt synsätt på hållbar utveckling. En stadsdel som kombinerar sociala, ekonomiska och ekologiska aspekter med respekt för Norrbottens befintliga identitet. Istället för att gå framåt strävar samhället efter att uppmuntra en tankeväckande och inkluderande utveckling.

De efterlyste gemensamt att stärka de sociala banden, förbättra stödet till föreningar och intensifiera kommunikationen om den gröna omställningen. Stigande hyror, affärsmisslyckanden och växande social ojämlikhet har satt regionen vid ett vägskäl, men det finns också stora möjligheter till positiv förändring. Labbet har tagit första steget mot ett nytt sätt att tänka på hur samarbetet skulle kunna se ut på landsbygden i Norrbotten.