Är deras ömsesidiga fördelar? Rollen av relevans i övergångspolitiken och medborgarnas engagemang

Hur påverkar den upplevda relevansen av övergångspolitik samhällsengagemang?

DUST-forskning undersökte denna fråga och fann att tydlig kommunikation av relevans är nyckeln till att uppmuntra samhällets deltagande i övergångar. Fortsätt läsa för att lära dig mer!

Varför spelar upplevd relevans betydelse?

En gemenskaps motivation att delta i hållbarhetsövergångar är nära kopplad till hur de uppfattar den potentiella inverkan på deras försörjning och kulturstrukturer eller deras individuella (autonomi) och kollektiva (sociala) behov. Dessa uppfattningar formar deras känslomässiga reaktioner, vilket i sin tur påverkar deras nivå av engagemang. Till exempel är de som ser personliga eller kollektiva fördelar – såsom ekonomiska möjligheter, förbättrad infrastruktur eller sociala framsteg – mer benägna att stödja och delta i övergångsinitiativ.

Å andra sidan är det mer benägna att samhällen som förutser negativa konsekvenser – såsom förluster av jobb, kulturell erosion eller sociala störningar – reagerar med ångest, rädsla, frustration eller oengagerad. Detta var uppenbart i DUST fallstudieregioner där kolgruvor och industriområden finns.

Stängningen av gruvor och fabriker leder inte bara till förluster av arbetstillfällen och ekonomisk nedgång utan skapar också identitetskriser för arbetare som har tillbringat sina liv i dessa industrier. Liknande farhågor delades av ursprungsbefolkningen och landsbygdssamhällen. Till exempel fruktar samerna i Norrbotten förlusten av traditionella försörjningsmöjligheter och kulturarv på grund av miljöpolitik som förändrar markanvändningen.

I dessa fall ses övergångar som störande snarare än progressiva, vilket leder till större motstånd mot hållbarhetspolitik.

När policyer känner sig bortkopplade från grupper

Ett stort hinder för samhällsdeltagande är uppfattningen att övergångspolitiken drivs av internationella eller nationella agendor, snarare än att spegla lokala angelägenheter.

I flera regioner – inklusive Bełchatów, Katowice och Stara Zagora – kände sig samhällen ignorerade eller utestängda från beslutsprocesser.

De uttryckte oro över att offentliga institutioner hade:

Misslyckades med att känna igen deras specifika behov.
Brist på långsiktiga hållbarhetsövergångspolitiska lösningar
Prioriterade statliga eller företagsintressen framför samhällets välbefinnande.

Denna frånkoppling leder till misstro mot beslutsfattare och motstånd mot förändring. I vissa områden, som Gotland, Groningen och Norrbotten, var detta särskilt tydligt som svar på energiinfrastrukturprojekt.

Många lokalbefolkningen ansåg att dessa projekt var:

Anstränga lokala resurser (t.ex. ökade kostnader, markanvändningskonflikter).
Orättvist gynna externa intressenter snarare än lokalbefolkningen.
Genomförs utan tillräcklig samråd med samhället eller kompensation.

När samhällen inte ser direkta fördelar eller känner sig utestängda från politiska diskussioner, är det mindre benägna att engagera sig positivt.

Hur kan policyer kommuniceras mer effektivt?

För att öka engagemanget och återuppbygga förtroendet måste policyer göras mer relevanta, transparenta och deltagande. Här är fyra nyckelstrategier:

1️. Ge samhällen en röst när det gäller att definiera problemet

Policyer som utvecklas utan gemenskapsinsatser känns ofta exklusiva och orepresentativa.
Istället för att bara presentera lösningar bör regeringar involvera samhällen i det tidigaste skedet – när de definierar de utmaningar och prioriteringar som politiken ska ta itu med.
Detta ökar en känsla av ägarskap där individer känner sig mer informerade och kapabla att dra nytta av sina erfarenheter. Allt detta tillsammans gör politiken mer lokalt meningsfull.

2️. Relatera policyer till vardagliga bekymmer

Människor är mer benägna att engagera sig när policyer direkt riktar sig till deras dagliga liv – oavsett om det är jobb, bostäder, sjukvård, transporter eller lokala företag.
Till exempel, medan Norrbottens unga prioriterade bättre kollektivtrafik och fritidsplatser, var företagare på landsbygden mer intresserade av hemtjänst i avlägsna områden.
Att skräddarsy politiska diskussioner efter dessa lokala prioriteringar gör att hållbarhetsövergångar känns mer påtagliga och fördelaktiga.

3. Bygg upp förtroendet igen genom transparens och rättvisa

Tidigare erfarenheter av utanförskap eller ineffektiv politik skapar långsiktig misstro.
För att återuppbygga förtroendet måste beslutsfattare säkerställa:
Öppen och ärlig dialog om politiska mål och begränsningar
Tydligare förklaringar om vem som gynnas och hur
Rättvisare fördelning av resurser och kompensation till drabbade samhällen
När människor ser genuina ansträngningar för att inkludera dem i beslut är det mer sannolikt att de engagerar sig konstruktivt.

I slutändan beror framgången med hållbarhetsövergångar inte bara på vad politiken säger, utan på hur väl de resonerar med de samhällen de försöker omvandla. När människor känner sig hörda, uppskattade och informerade är det mycket mer sannolikt att de bidrar till att bygga en rättvisare och mer hållbar framtid.

Intresserad av att lära dig mer? Kolla in hela forskningsrapporten här: https://www.dustproject.eu/releases-d3-4